Körsbär

Clafoutis med körsbär

Körsbär

Kakan som egentligen är en pannkaka

Clafoutis (uttalas kla-fou-tee) är en fransk kaka som började få spridning under senare hälften av 1900-talet. Ursprungligen kommer den från regionen Limousin och namnet kommer av franskans clafir som betyder att fylla (källa) vilket alltså menas med att man fyller smeten med något.
Kortfattat är det en pannkaksliknande smet som hälls över en stenfrukt (alla andra blir så attans mosiga), gräddas tills den stelnat och fått lite färg (se bilden nedan) och därefter får den lite florsocker siktad över sig innan den äts ljummen, gärna med vispad grädde.

Traditionellt gör man den på körsbär, men det förekommer andra varianter – till exempel med persikor eller med aprikoser. Alla andra varianter kallas flaugnarde. Envisas man och absolut ska använda jordgubbar tar man de allra minsta och halverar dem inte för då blir de för smetiga.

Ska man vara petig är det bara en clafoutis med körsbär som får heta clafoutis.

Allra godast blir den om man använder hela körsbär med kärnan kvar i. Man kan inte tro att det är så stor skillnad smakmässigt, men tro mig, det gör massor. Å andra sidan är det ett attans pillande och spottande för att få bort kärnorna när man äter och eftersom det inte är spottsoppa vi pratar om vinner oftast löftet om smidigt ätande. Det logiska är då att man kärnar ur dem och lägger i hela men jag tycker det är ännu godare om man halverar dem så de saftar sig lite extra.

Den är oerhört enkel att göra och en sån där kaka som man snabbt kan svänga ihop när man vet att det är folk på väg över och man vill bjuda på något nybakat. Fungerar även att servera dagen efter att den gräddats, men se då till att värma på den en aning eftersom den är allra godast ljummen.

God till fika som sagt, men allra bäst är den att äta som en dekadent helgfrukost ute i sommarsolen med ett glas champagne till. Kan vara perfekta sättet att avsluta semestern på. Spara det sista av champagnen till första dagen på jobbet så blir det lite lättare att börja jobba igen (jag skrev inte det där).

Clafoutis

Tid: 1 timme

  • 5 – 6 dl körsbär (urkärnade eller inte, det är en smaksak)
  • 300 g mjölk
  • 70 g strösocker
  • 3 ägg (medelstora)
  • 1 vaniljstång eller 1 tsk vanilj
  • 1 knivsudd salt
  • 70 g vetemjöl
  1. Sätt ugnen på 175 grader.
  2. När det kommer till form föredrar jag att man tar en klassisk 24 cm springform (ja, det är den storleken som du har hemma) för att få en lagom tjock kaka. Men man kan även testa att ta en form med betydligt mindre omkrets och då får man en tjockare kaka som dock kräver att man efter 45 minuter lägger över lite folie så den inte bränns medan man låter den bakas klart.
  3. Smöra formen.
  4. Dela körsbären eller dela dem inte. Återigen en smaksak.
  5.  Häll mjölk, strösocker och ägg i en bunke och vispa så allt blandats och sockret lösts i vätskan (att några korn återstår är inte hela världen).
  6. Dela och skrapa ur vaniljstången. Ha ner skrapet i bunken och rör lite till.
  7. Tillsätt saltet och sikta i vetemjölet.
  8. Vispa nu noggrant tills alla klumpar är borta och det är en helt slät smet. Oroa dig inte om den verkar ohyggligt tunn, det är så den ska vara.
  9. Häll 1/3 av smeten i formen och ställ in i ugnen. Efter 5 minuter tar man ut den igen och det har då bildats ett fastare lager i botten som gör att körsbären inte lägger sig på botten.
  10. Sprid körsbären över hela formen och häll över den återstående smeten.
  11. In i ugnen igen cirka 40-50 minuter. Den ska vara helt fast (knacka lite på formen), ha rest sig runtom (du förstår vad jag menar när du ser det) och ha fått ganska mycket färg på ytan.
  12. Ta ut, låt svalna en aning och ät.

Clafoutis

  • Amy’s piece of cake

    Ja, eller så kan man göra den på rabarber… blir jättegod även om den då inte får kallas för clafoutis!