De må ta lite plats, men det är som nyttigt godis

Att jag ens började med det här beror på två enkla saker:
– Jag hade ohyggligt många citroner hemma
– Jag älskar att lägga in saker. Det är en del av min kökshoarder-mentalitet.

Det är nämligen något alldeles fantastiskt som händer när man packar in dem i en glasburk, slår på salt, citronsaft och olivolja. De blir nästan glasartade, smått genomskinliga. Alla de där smakerna som gömmer sig i skalet kommer fram och uppskurna till en gryta, grillad kyckling eller i en form som får stå ett tag över elden med lite primörer blir de som magi.

Somliga äter dem som de är med lite yoghurt, bröd, några nypor finhackad koriander och lite olivolja. Andra skär dem i fina bitar och har som tillbehör.

Allt jag kan säga är att för oerhört lite jobb får man något vackert att pryda köket med och samtidigt något vanvettigt gott att tugga på.

Använd nu inget annat än ekologiska citroner. Med tanke på att man äter dem hela, med skal och allt är det minst sagt obra att få i sig alla bekämpningsmedel som vanliga citroner är överösta med.


Marockanska inlagda citroner

Tid: En timme

  1. Ta en riktigt stor glasburk. Diska ur och bränn ur i en het ugn eller skölj ordentligt med kokande vatten. Är den helt ren klarar sig citronerna betydligt mycket längre.
  2. Skölj och skrubba citronerna noggrant under rinnande vatten.
  3. Ställ dem på högkant och skär rakt igenom dem nästan hela vägen. Rotera citronen 90 grader och gör om proceduren. Nu har du en citron som du kan öppna i fyra klyftor. Upprepa med så många citroner som får plats i glasburken (när du packar dem rejält).
  4. Lägg i lite salt inuti citronerna.
  5. Häll i ett par matskedar salt i botten av burken. Packa citroner hela vägen upp. De ska inte ligga och flyta runt. Fyll på med resten av saltet.
  6. I med olivoljan. Pressa sen så många citroner som krävs för att saften ska fylla burken hela vägen upp. Citronerna får inte flyta upp på ytan, då blir de dåliga.
  7. Stäng igen och ställ på en fin hylla. Vänd den varje dag under första veckan, därefter varannan eller var tredje dag i cirka fyra veckor. Därefter är de klara att ätas. För att få dem att klara sig riktigt länge ställer man dem i ett svalt skafferi eller en matkällare, men de klarar sig även i rumstemperatur.