Länkkärlek

Veckans kanske mest ostrukturerade inlägg

Kan vi snacka om det här med bilder? Jag ser allt fler bloggar som skriver ”Den här bilden är lånad från xxx” vid en bild som de tagit från en annan sida. I bästa fall länkar de tillbaka till stället de lånat bilden från men många gånger står det bara ”Bilden är lånad”. Därmed inställer sig följande fråga – när blev det ett accepterat beteende?

Vi måste skilja på två olika upphovsrättsinnehavare – företag och privatpersoner. Inte för att företagen har råd att andra stjäl deras bilder utan för att de faktiskt vill att deras bilder publiceras på så många ställen som möjligt. Om de inte har helt förlorat förståndet är det high-fives på marknadsavdelningen varje gång en blogg publicerar en av deras produktbilder. Att göra dem så tillgängliga som möjligt ska ingå i varje marknadsförares grundkurs och att idag låsa in produktbilder bakom lösenord är ungefär lika smart som att lägga landminor utanför entrén till butiken.

Men när det kommer till privatpersoner så är det bilder som ofta tas för att användas på en blogg och bakom ligger obetald tid och kostsam utrustning. Jag älskar att se mina bilder användas av andra men som tack förväntar jag mig att man i alla fall har förstånd nog att skriva ut vem som fotat bilden och länka tillbaka till originalet.

Det här är också vad som nästan alltid sker – folk är duktiga på att länka tillbaka och då blir jag glad. Men helt seriöst, när jag hittar mina bilder i andras blogginlägg utan att de ens nämner att de inte själva tagit bilden – är det då verkligen helt OK?

Så, för att göra en lång historia kort – lånar ni bilder från mig eller nån annan som uttryckligen sagt att det är fritt fram, var då i alla fall smarta nog att länka tillbaka samt uppge källa. Då blir det roligare för oss som fotar, vi delar med oss av fler bilder och därmed blir alla lyckligare.

För över en vecka sen publicerade Danielle de här godingarna – Nötkakor med kolatäcke. Titta på dem, man ser hur de skriker sega & crunchiga. Muscovadosocker i botten räcker som ursäkt för att jag ska lägga till det i favoritmappen.

Mille Feuille är kanske det finaste av franska bakverk. Grät öppet när de gjorde det under tidspress i Hela Sverige bakar eftersom man inte får stressa fram dem och jodå, det såg ut som katastrofer på löpande band. Så kul det är då att se hur The Chocolate Box utvecklat klassikern lite och gjort en jättefin bakelse som hedrar originalet.

Senhöst innebär grönkål för mig. Tänk att något så gott klarar att överleva under snö, frost och annat elände. Jag hamnar i perioder av rent hetsätande som jag ursäktar med att det innehåller mängder av nyttigheter och därmed är det OK att stuva dem i extra mycket grädde. Kan ätas till allt från falukorv till en bit rökt fisk. Men kolla även hur Lilla Matderivén gjort Masserad grönkål med ugnsrostade rödbetor och granatäppeldressing. Mer grönkål åt folket!

Martin har testat amerikanskt mjöl och därmed blåst lite liv i en diskussion som var het för ett tag sen. Om ett mjöl är sinnessjukt bra, är det då OK att det importerats? Måste vi alltid använda svenskt mjöl? Jag är sjukt kluven och helst vill jag bara använda mjöl från kvarnen som ligger på vägen ut till Köket på Landet, men det går inte och alla mjöler har olika kvaliteter. Vad tycker ni? Ska man skämmas om man använder importerat mjöl? Är det annorlunda för ett bageri som gör av med tonvis och en vanlig hemmabakare?

Apropå bakning – har ni sett Dalkullans baktankar? 19-årig bagare som jobbar på Valhallabageriet i Stockholm och just nu är nere i Frankrike för att tävla i EM för Unga Bagare. Här är en massa bilder från när hon tränat inför resan. Vi håller alla tummar för fler svenska medaljer (silver i Mat-OS nyligen för att nämna en av utmärkelserna)

Jag vet att jag tjatar något förbannat om Le Parfait och Liselotte Forslin och Ulrika Ekblom men när de gör såna här fantastiska sandwiches kan jag inte annat än falla ihop till en liten hög av hungrighet som kastar desperata blickar mot skärmen.

Portal må vara ett bra spel, på gränsen till legendariskt bra. Men frågan är om inte allt runtomkring som Valve skapat är det jag minns bäst. GladOS sång, de små cyniska gliringarna under spelet eller Apertures Sciences filmer för potentiella investerare. Hur vill jag ha min is då? Jo, formade som companion cubes så klart. Gjutet köp (no pun intended…)

Det var det. Nu ska jag baka något för att fira dagens Halo 4-släpp.