Varför köpa ströbröd när man gör det bästa själv?
När jag var liten fanns det en sorts ströbröd att köpa. Det smakade inte direkt något och bestod av random bröd malda till ett grovt pulver. Hemma samlade mamma alla gamla brödkanter, lade dem i en burk under ugnen och när den var full mortlade hon dem till ett ljuvligt ströbröd som gav en massa smak till de bakverk hon använde dem.
Idag kryllar det av sorter och nyligen stötte jag på ett som var gjort av surdegsbröd. Det irriterade mig en aning när jag insåg att jag hade slängt gamla brödbitar som inte gick åt istället för att återvinna dem.
Nuförtiden skivar jag upp bröd som är på väg att bli gammalt, lägger dem på en plåt och ställer in i ugnen på runt 50-60 grader. En träslev mellan lucka och ugn gör att fukten vädras ut så att brödet kan torka i lugn och ro.
Vänd skivorna efter en timme och stäng av ugnen. Bäst är att låta dem ligga kvar över natten för att torka ordentligt.
När brödet är helt torrt lägger man det i en mortel och antingen krossar man dem helt i den eller så förflyttar man dem till en mixer och kör brödet i den till önskad konsistens.
Eftersom surdegsbrödet är så oerhört smakrikt, framför allt i kanterna får man ett ströbröd som passar fantastiskt bra i matlagning, men även lämpar sig för mer neutrala saker som en sockerkaka.
Vill man busa till det och få ännu mer smak kan man även slänga i lite hårt bröd.