Hade ont om tid, höga krav och halvfulla burkar
Igår kväll hade behovet av efterrätt letat sig på. Jag vet att det är helt fel att tänka så, det är för sjutton snart dags att kliva ur alla täckande lager av kläder och återigen påbörja ångestresan mot sommar och en kost befriad från sötsaker. Det är samma visa varje år.
Men igår var det snöigt med en fuktig kyla som åt sig in likt ett gäng fotputsarfiskar som beslutat sig för att uppgradera sin kost till benmärg. Hence – läge för efterrätt.
En snabb koll i kyl och skafferi gav ungefär samma lyckokänsla som Tom Hanks karaktär upplever när han börjar slita upp paketen på sin söderhavsö – istället för att översköljas med Nutella, choklad, färdiga ganacher, välinpackad smördeg och kompotter av alla de slag ekade det tomt. Helt jävla tomt.
Tillåt mig här att vara sådär härligt internet-och-lite-entrepenör-men-samtidigt-med-fötterna-på-jorden-och-händerna-nånstans-mellan-myllan-och-hästskiten-typen som formligen närs av att få tillbringa en natt framför skärmen på kontoret (för sjutton, jag har ju till och med dragit igång meetups bara för oss nattugglor) och som i all upphetsning över att få tillfällig bekräftelse av att rensa upp mailen fram till en bit in på småtimmarna ibland glömmer att handla. Det leder i sin tur till att när jag väl gör det är jag som en uppstudsig femåring och spontanplockar saker från hyllor, frysar och lådor. Inköpslistan fnyser föraktfullt och rullar ihop sig i random ficka.
Så där var jag då igår kväll. Medan flyktinstinkten slungade adrenalin ut i kroppen i ett fastnat-i-hissen-tempo försökte jag förgäves hitta något som skulle gå att kombinera till räddningen undan en kväll Helena Bergström-snörvlandes ute i köket med fingret i en burk med honung.
Hur gick det då?
Jotack, ganska bra om jag får säga det själv. Vis av tidigare episoder som den här hade jag ett paket filodeg i frysen, äppelmos (så klart!), en liten skål pistagenötter och så lite smör och socker. Mer behövdes in.
Filodegspaket med äpple och pistagenötter
Tid: En kvart, plus lite tid i ugnen
- Ett paket filodeg
- Äppelmos
- Pistagenötter, typ en näve
- Strösocker (kanske en deciliter)
- Smält smör (50 gram räcker bra)
- Tina filodegen. Tipset är att man tar ut det ur frysen på morgonen så är det perfekt när det är dags att baka på kvällen.
- Sätt ugnen på 220 grader.
- Mitt paket bestod av två rullar med tre ark i varje. Separerade alla arken från varandra vilket tär en del på tålamodet.
- Upplever man att de är lite torra och nästan börjar bli aningen hårda lägger man dem på en fuktig (inte blöt) handduk så blir de snabbt i toppskick.
- Ta ett av ark och lägg på en skärbräda, pensla smält smör över hela och strö över socker. Inga hysteriska mängder, men snåla inte för då står man där med en bara halvupphettsande slutprodukt.
- Lägg på ett ark till, upprepa proceduren.
- Lägg på ett ark till, upprepa igen (20 GOTO 10 anyone?).
- Nu har man tre fina lager. Skär rent kanterna så de blir raka och fina.
- Skär degen längs med långsidan till tre lika breda remsor.
- Placera en klick äppelmos i början av remsan.
- Hacka pistagenötterna ganska fint. Strö dem över hela remsan.
- Vik ihop på samma sätt som man viker en flagga. Ta en hörnet och vik ner det mot långsidan under så man formar en triangel. Vik därefter upp motsatta kanten så man hela tiden bygger vidare på triangeln. Låter krångligt så här, men är oerhört enkelt när man väl står där.
- Pensla paketet med smör runtomkring och lägg det på en bit bakplåtspapper på en plåt.
- In i ugnen med dem runt 15 minuter eller tills de fått lagom med färg. De ska ha bruna nyanser, men pass på – det går fort på slutet.
- Servera som de är eller med lite vaniljglass.