Det här skulle jag kunna föräta mig på
Men vad sjutton, tänker ni, har det här blivit nån form av hälsokostblogg? Har vi gått från smör- och sockerfest till fröer och fnas? Nej, det är ingen större risk men det här är för gott för att inte berätta om.
Linfrö har en massa positiva egenskaper som jag tänkte ta i ett eget inlägg, men det svåra är att göra något med dem där smakerna verkligen kommer fram. Jag som många andra tycker att det lätt blir lite trist om man inte hanterar dem på rätt sätt. Min dagmamma jag hade som liten brukade på ålderns höst lägga en matsked linfrö i ett glas vatten på kvällen för att sedan dricka upp det först av allt på morgonen.
Det är rena hälsobomben eftersom hela linfrön som hamnar i vätska släpper ifrån sig en gel som är bra för magen och tarmarna. Den gelen kan man även använda till att binda ihop fröna med, vilket vi ska göra här.
De här kexen påminner om de som raw food-fantaster gärna gör men för att kvala in som raw food får de inte rostas och då blir de i min mening vansinnigt tråkiga. För det är just under rostningen som magin sker, som smakerna kommer fram och det här går från att vara torrt fnas till beroendeframkallande kex.
Vilka frön man blandar ner är helt fritt beroende på vad man har hemma. Psylliumfröna utvecklar även de ett liknande slem som linfröna och har man inga hemma byter man ut dem mot linfrön. Solrosfrön och pumpakärnor tillför smaker och färg. Sesamfröna är goda och ger lite liv rent utseendemässigt.
Chiafrön har kommit starkt på sistone som det senaste inom hälsa så peta i ett par matskedar av dem också för säkerhets skull. Om det finns en påse i skafferiet vill säga.
Fröna är goda att äta precis som de är men man blir inte förbannad över lite smör eller en skiva ost ovanpå. Förvara dem i rumstemperatur i en burk med tätslutande lock så de behåller sin krispighet. Kan som all annan torkad mat förvaras en mindre evighet.
Gör man dem några millimeter tjocka blir de lite fluffiga inuti och då får de en textur som gör dem frasiga samtidigt som de är spröda. Påminner om luftiga kex. Vill man variera sig kan man sprida ut smeten på totalt fyra plåtar och göra dem hypertunna.
En annan rolig sak med de här små liven är att de är både laktos- och glutenfria. Kvalar säkert in som bra GI också.
Slutligen, jag drog ner på saltet till hälften en gång och strödde istället över lite flingsalt precis innan de åkte in i ugnen. Rackarns gott och passar extra bra som kvällssnacks. Jag antar att det är att saltet kommer stötvis som gör att det känns lite mer ‘chipsigt’.
Linfrönkex
Tid: 2 timmar
- 800 g vatten
- 200 g hela linfrön
- 50 g psylliumfrö
- 8 g salt
- 50 g potatismjöl
- 50 g solrosfrön
- 50 g pumpakärnor
- 2 msk sesamfrön
- Koka upp vattnet.
- Blanda linfrön, psylliumfrön, salt och potatismjöl i en bunke.
- Slå över det kokande vattnet och vispa kraftigt så att allt blir en jämn smet. Man får ta i lite så potatismjölet inte bildar klumpar.
- Låt vila en timme i rumstemperatur. Nu har det bildats något som snarast kan liknas vid en geléig klump.
- Rör ner solrosfrön, pumpakärnor och sesamfrön.
- Sätt ugnen på 175 grader.
- Täck två plåtar med bakplåtspapper och sprid smeten jämnt på plåtarna. Det ska bli ett lager på 3-4 mm. Ett knep för att få det jämnt är att använda en stekspade eller spackelskrapa.
- Sätt in i ugnen cirka 30-4o minuter. De är klara när de är torra och doftar rostade frön. När de är torra blir de lite knöliga framför allt ute vid kanterna. Ett bra tecken på att de snart är klara är att de ser ut som att de försöker resa sig.
- Ta ut och låt svalna helt. Bryt isär och lägg i burkar.