Nu får det bli skärpning
Den här veckan har tillbringats i Falun där jag sett på VM (på min iPad) medan jag lagat allsköns mat och godsaker. Igår var jag inbjuden av Electrolux som är en av huvudsponsorerna till ett runda bords-samtal där bland annat Jonas Franzén (lagledare Svenska kocklandslaget), Thomas Sjögren (Årets kock 2015) och innovatörer från Electrolux och Nobia deltog.
Ganska snabbt kom diskussionen in på hållbarhet och hur man kan minska matsvinnet. Det som seriösa restauranger och kockar idag ser som en självklarhet har fortfarande svårt att få något ordentligt genomslag i folkhemmet. Visst, vi pratar om att använda räkskalen till en soppa och kanske man funderat på en kompost.
Men så väldigt mycket mer är det inte. Och vi slänger allt mer mat. Ironiskt nog så är vi snabba på att förfasas varje gång tidningarna skriver om den mat som kastas av butikerna samtidigt som vi gör det enklaste av misstag i våra egna kök – vi är slavar under bäst före datumet.
Därför tänkte jag att vi tar ett gemensamt krafttag och styr upp det här förbannade haveriet.
Först av allt vill jag ta tillfället i akt att säga att bäst före-datum inte är en konspiration av matindustrin för att få oss att kasta maten och konsumera mer. Det handlar om livsmedelssäkerhet och vi i Sverige är bland de bästa i världen när det kommer till trygghet i matbutikerna. För den som nu invänder med att man inte kan lita på Livsmedelsverket eftersom de ändrar sina rekommendationer hela tiden vill jag bara säga ”Har du hört talas om forskning och framsteg?” och samtidigt uppmana vederbörande att ta av sig foliehatten.
Vad är det då vi pratar om med olika datum hit och dit?
Livsmedel märkta med bäst före-dag ska hålla ytterligare en tid efter datumet om de förvaras på rätt sätt och i obruten förpackning. Det är säljarens ansvar att produkten är av fullgod kvalitet. (källa) Alltså får butikerna sälja produkter även efter att bäst före-datumet har passerats. Men de gör så klart inte det eftersom vi konsumenter lever i tron att det är som att skriva under sin egen dödsdom att äta filmjölk som gick ut för en timme sen. Hur länge de håller efter att datumet passerats är väldigt olika beroende på vilken produkt vi pratar om. Mer om det sen.
Sista förbrukningsdagen är den sista dag som ett livsmedel beräknas kunna förbrukas om det har förvarats på rätt sätt och i obruten förpackning. Det får inte säljas efter att sista förbrukningsdagen har passerats. (källa) Här pratar vi en helt annan sak. Sista förbrukningsdag bör respekteras och om man inte är helt säker på att varan är OK kan det vara läge att kassera den.
Låt oss börja i mejerihyllan:
Generellt blir inte mejerivaror dåliga förrän flera dagar efter att bäst före-datum passerats. Temperaturen i kylskåpet spelar här en avgörande faktor. Sänker du den till 4 grader förlänger du hållbarheten för mjölk med flera dagar.
Osyrade produkter som exempelvis mjölk klarar sig en vecka efter bäst före-datumet även om man tagit ut paketet och ställt på middagsbordet varje dag.
Syrade produkter som cremé fraîche och gräddfil kan till och med uppfattas som godare när de stått några dagar extra. Detta beror på att antalet lactobacillusbakterier ökat och och därmed också syrligheten. Cremé fraîche kan inte surna för den är per definition sur grädde (gör den själv genom att blanda ner ett par matskedar filmjölk i 3 dl grädde och låt stå framme i en burk med lock tills den tjocknat). Den kan inte mögla på grund av den höga syrahalten men den kan få ytmögel om den kontamineras av andra ämnen. Använd därför alltid en ren sked när du tar ur burken (gäller egentligen all mat).
Öppna förpackningen och lukta. Generellt är dåliga livsmedel som en orgasm – om du har en vet du det med säkerhet. Sur mjölk luktar illa och häller du lite i kaffet så blir det klumpar. Då är det OK att kasta den.
Sur grädde som blivit lite klumpig är det inget fel på även om den inte lämpar sig att vispa och ha i en jordgubbstårta. Däremot är den perfekt att göra eget smör på, servera på en söt kaka som kontrast eller ha till exempelvis grillat fläskkött.
Smör som passerat bäst före-datum då? Men seriöst, smör har så låg vattenhalt att det inte kan mögla och det värsta som kan hända är att det blir lite härsket. Då skrapar man bort det härskna och använder resten. För det är inget fel på det och du kan inte bli dålig. Faktum är att i södra Marocko serverar man enligt traditionen smör på dotterns bröllop som kärnades vid hennes födelse. Kraftig smak på det men sjuk blir man inte.
Och ost?
Smakar den bra är den bra. Strunta i att kolla på datumet. En annan sak värd att nämna är att om osten möglar kan man skära bort det och några millimeter under och sen går resten utmärkt att äta.
Ägg, hur är det med det?
Jo, saken är den att EU har satt gränsen 28 dagar från värpdatum för ägg. Skälet är att i de flesta länder förvarar man ägg i rumstemperatur (betydligt varmare än här uppe) och många har också problem med salmonella. Då är 28 dagar rimligt. I Sverige klarar de sig betydligt längre i rumstemperatur och ställer man in dem i kylen klarar de sig lätt ett par månader efter bäst före-datum.
Många är överens om att man förlänger hållbarhetstiden genom att förvara dem med spetsen neråt.
För den som vill läsa mer i ämnet har Konsumentföreningen Stockholm publicerat ett projektarbete om just äggs hållbarhet som du hittar här (pdf).
Grönsaker har ju inget bäst före-datum?
Nej, det är för att man utgår från att vi inte är totalt inkompetenta. Mögel och förruttnelse syns, svårare än så är det inte.
Ändå vi slänger en massa vegetariska godsaker trots att det egentligen inte är något fel på dem.
– Om salladen är lite trött lägger man den i isvatten en halvtimme.
– Rotfrukter som mjuknat är perfekta att tärna upp och göra en pytt av eller köra i ugnen med lite olivolja.
– Vitlök som fått en grön grodd sätter man i en kruka med jord. Låt grodden växa upp till ett strå och klipp ner som en mild variant av vitlök. Oerhört gott.
– Tomater som mjuknat och blivit lite tråkiga i skalet är också söta som aldrig förr. Perfekta i en tomatsås!
Fler exempel? Ok, vi tar det i ett eget inlägg om ett tag!
Mjöl och gryn? Där kan vi väl ändå få vara lite nojiga?
Är förpackningen obruten händer ingenting farligt med mjöl. Det kan du använda åratal efter att bäst före-datumet passerats. En öppnad förpackning ska man däremot vara lite mer uppmärksam på. Jag brukar sortera bort dem runt sex månader efter den garanterade gränsen. Samma sak med gryner och andra spannmålsprodukter.
Men det är lite roligt när man tänker efter – säd kan förvaras i en silo i en mindre evighet innan det blir mjöl. Så fort det är förädlat tror vi att det måste ätas upp på direkten för att inte bli farligt.
Konservburkar vars bäst före-datum ligger långt fram i tiden kan man verkligen spara till mänsklighetens undergång. De är ju konserver. Vi sjuttiotalister som gjorde värnplikten minns förmodligen den gyllene burken med lapskojs. Den var vällagrad redan då och skulle garanterat gå att äta än idag. De kan inte bli dåliga – det är en fysisk omöjlighet om det inte gått hål på förpackningen. Däremot kan smaken bli sämre efter flera år. Men det är en helt annan sak.
Slutligen, ett av mina absolut bästa tips när det kommer till att minska mängden mat som kasseras:
– När man handlar ställer man in varorna längst bak i kylen. På så vis gömmer man inte det som behöver konsumeras först.
Fotot på kon är taget av Ulrika Ekblom och fanns i obeskuren form med i min bok ’Smör – Kärna, bryna, baka’.