Ett tappert försök att rädda de sista rödbetorna
I våras planterades det ett antal rader rödbetor och så fort de var tillräckligt stora – eller egentligen så fort de blev större än plommon – började jag dra upp de små krabaterna, koka och sen äta med smör och salt. Det är oslagbart ljuvligt och om man bortser från en skjorta som numera har små rosa stänk har jag klarat mig utan allvarligare olyckor.
Igår insåg jag att det fortfarande fanns några knölar som nu var stora som clementiner men i väldigt bra skick. Vad annat att göra än att dra upp dem och lägga in för att ha till vinterns frossande i pölsa, pyttipanna eller isterband?
Det här blir en ganska kryddig lag som är en aning vuxnare än de man hittar i butiken, men därmed inte sagt att den inte passar till barn. Det är inte på ögon-tårar-nivå.
Inlagda rödbetor
Tid: Runt 60 min arbete
- 1 kg rödbetor
- 4 dl av vattnet från rödbetskokandet
- 1,4 dl ättikssprit
- 1 dl socker
- 7 kryddnejlikor
- 1 tsk nymald vitpeppar
- 5 vitpepparkorn
- Tvätta rödbetorna ordentligt. Man vill inte ha jord i maten.
- Häll cirka 1 liter vatten i en kastrull och lägg därefter i rödbetorna.
- Koka upp och låt dem därefter koka tills de är nästan mjuka.
- Samtidigt häller man ättikssprit, socker, kryddnejlikor och vitpeppar i en liten kastrull, låter koka upp och sen kokar ihop under ett par minuter.
- Ta upp rödbetorna ur vattnet (spara vattnet!) och dra av skalet med fingrarna. Blir det för varmt kan man gott göra det under rinnande kallvatten.
- Sila av 4 dl av kokvattnet och återför det till kastrullen. Häll i ättiksblandningen och koka upp. Låt koka ett par, tre minuter.
- Skiva rödbetorna (här kom min nya vän, randatkniven till väl pass igen) och lägg dem i en väl rengjord glasburk.
- Häll på lagen ända upp och skruva på locket.
- Låt helst stå minst ett par dar innan förtäring så smakerna kan utvecklas ordentligt.
- Förvara mörkt och svalt. I en källare, i ett svalt skafferi eller i kylen. Öppnad bör man ha den i kylen. Klarar sig lätt hela vintern.