Madeleines med choklad

Madeleines med choklad blir som en helt ny upplevelse

När jag var i Frankrike i somras kunde jag inte låta bli att smita in i alla antikvitetsaffärer jag kunde hitta. Det var inte det att jag behövde något eller egentligen hade plats över i bilen efter att ha fyllt lastutrymmet med champagne, en söt trälår som jag köpte av en äppelhandlare och så mycket salami att jag kunde ha stillat årsbehovet hos ett ungerskt regemente. Snarare var det drömmen om att köpa med mig typiskt franska gamla kökstillbehör. Små formar, någon kopparkastrull och gärna en stor gryta som funnits i en bondsläkt flera generationer. Men av allt jag spenderade mina euros på var det en sak som stod ut i mängden – en sliten plåt för mini-madeleines.

Den låg där och såg ut som att den hade väntat på mig hela sitt liv. Så fort jag klev innanför dörren hamnade den i mitt blickfång och jag minns att jag hetsat ryckte åt mig dig, orolig för att nån annan skulle kasta sig förbi mig och norpa den. Nu var den min. Bara min.

Sen den dagen har vi bakat oss igenom sommaren. Att svänga ihop en sats madeleines tar ingen tid alls och att servera dem färska till fikat gör kvoten nybakat snabbt hamnar på acceptabel nivå.

Men ibland är det kul med variation. De måste ju vara goda att göra med choklad i tänkte jag och gjorde följande.

Gör madeleines enligt mitt grundrecept men bryn inte smöret. Ta istället av det från plattan när det smält och lägg i 50 g mörk choklad av bra kvalité. Låt det smälta ordentligt och följ sen receptet vidare. När du siktat ner mjölet i bunken passar du samtidigt på att sikta ner 2 msk kakao.
När de är klara kan man antingen pudra över lite florsocker precis innan servering eller så smälter man lite mer choklad, låter den svalna ordentligt, värmer upp den igen och sen doppar man dem i chokladen cirka halvvägs.

Några andra förslag på vad man kan göra med dem eller andra smaksättningar som ni har på lager? Jag lovar att testbaka de som verkar smarrigast.