Stort tack till mina vänner muskot och vanilj för bra arbete
Jag är den typiska banankonsumenten – står där i butiken och fingrar lite tafatt på en påse med ekologiska gula godsaker och tänker Det där kommer sitta fint i filen i morgon bitti. Morgonen därefter står man med läpparna virade runt pipen på en juicetetra och inser att det blir frukost på kontoret den här dagen också. Eventuellt att man slänger ner lite frukt i väskan, men oftast inte eftersom vi har turen att få dagliga leveranser från ICA-butiken i samma byggnad som vi sitter och varför då släpa med sig hemifrån?
Dagarna går, men frukten består. Till skillnad från ett gott vin vinner inte bananer på lagring och samtidigt som en flock småflugor börjar kasta lystna blickar mot de där mysigt prickiga skalen som en gång var fruktdiskens stolthet börjar jag mentalt förbereda mig på att slänga ännu en laddning frukt rakt ner i komposten.
Det får inte fortsätta så här. Skamkänslorna hotar att förtära mig. Nåt måste gå att göra med de förbenade bananerna.
Ett självklart alternativ är så klart en smaskig banankaka.
Grunden är en form av sockerkaka men jag har bytt ut en del av strösockret mot florsocker eftersom jag tycker det löser sig bättre i smeten och gör att den blir fluffigare. Experimenterar en del med liknande upplägg för cupcakes vilket verkar ge ett bra resultat.
Kryddorna är klassiska ingefära och kanel, men jag har även i en vaniljstång, nyriven muskot och citron. Den sistnämnda ger behövlig syra som bryter av mot allt det söta. Slutligen en nypa salt för att få fram smakerna ytterligare.
Jag vill gärna vara den där ödmjuka snubben som inte bräker en massa men nu är det faktiskt så att det här är den godaste banankakan jag någonsin ätit. Den är saftig, har mängder av smaknyanser och testpanelen tuggade glatt i sig så gott som hela kakan i ett nafs.
Banankaka
Tid: En halvtimmes vispande, en halvtimmes gräddning
- 2 dl strösocker
- 1 dl florsocker
- 4 normalstora mogna bananer
- 1 tsk citronjuice
- Skalet av 1/2 citron (bara det absolut yttersta)
- 1 vaniljstång
- 160 g smör
- 2 ägg
- 210 g vetemjöl (3 1/2 dl)
- 1 tsk bakpulver
- 3 krm kanel
- 3 krm ingefära (torkad och mald)
- 2 krm muskot (nyriven, OK?)
- 1 krm salt
- Smör och ströbröd till formen
- Sätt ugnen på 175 grader.
- Smält smöret och låt det svalna. Jag kör det i micron tills det är lite klumpar kvar i det och sen får värmen jämna ut sig. Om den är lite smetig är det nästan att föredra.
- Häll ner strösockret i en bunke och siktar över florsockret (låt oss göra allt för att slippa minsta tillstymmelse till klumpar).
- Mosa bananerna i en egen bunke (här får det gärna vara lite småklumpar kvar) och rör sen i citronjuice och skalet.
- Dela vaniljstången och skrapa ur den. Ner med vaniljen i bananerna och rör tills det är fördelat i hela moset.
- Knäck äggen i sockerblandningen och vispa till det är lite fluffigt och fint.
- Ner med smöret i ägg- och sockerblandning. Vispa ordentligt. Det är nu det gäller. Det är nu all fluffighet skapas. Vispa sen ett par drag extra.
- Ha i bananmoset i äggsmeten. Lägg bort vispen och ta fram en bra slickepot. Vänd ner bananmoset med rejäla tag utan att vispa en massa.
- Fram med ytterligare en bunke och sikta ner vetemjölet. Tillsätt bakpulver, kanel, ingefära, muskot och salt. Rör tills allt blandats.
- Häll ner mjölmixen i bunken med smet och rör ordentligt tills allt blandats och varenda potentiell klump avlägsnats.
- Smöra och bröa en rund springform (sockerkaksform med avtagbara kanter).
- Ner med smeten i formen och sen in i ugnen. Runt 30 minuter beroende på ugn. Känn med en sticka i mitten och kommer den upp utan smet på sig är kakan klar.
- Ta ut, låt svalna så gott som helt innan formen avlägsnas. Pudra över lite florsocker och servera precis som den är.