För ibland orkar jag helt enkelt inte vänta
Låt mig inleda med följande disclaimer: Det här är inte en riktig brioche. En riktig brioche är en vetedeg med mycket smör i som man efter bearbetning låter vila, oftast över natten, i ett kylskåp. Det blir väldigt luftigt och fluffigt med en tydlig smörsmak. Har man väl ätit en riktig brioche är det rena hånet att prova en snabbvariant och jag utgår från att jag kommer få besök av Främlingslegionen strax efter att jag publicerat det här receptet.
Men, eftersom jag igår kväll inte kunde ana att jag skulle vara sugen på ett smörigt, franskt bröd i morse kunde jag omöjligen förbereda mig. Detta ledde då till att jag i morse fick ta fram det här gamla receptet som jag hade gömt långt in i en anteckningsbok.
Brödet blir lite smuligt, väldigt likt en sockerkaka och ska absolut ätas upp direkt efter att det är färdiggräddat.
Brioche
Tid: 10 minuters arbete + 30 minuter i ugnen
- 2 ägg
- 180 g strösocker (2 dl)
- 100 g smör (smält och avsvalnat)
- 240 gr vetemjöl (4 dl)
- 1 msk bakpulver
- 1 krm salt
- Sätt ugnen på 200 grader.
- Smält smöret och låt det svalna.
- I en stor bunke rör man samman ägg och socker. Det ska inte bli fluffigt, bara sammanblandat.
- Rör i smöret.
- Sikta över mjöl och bakpulver. Strö över salt.
- Rör till en klumpfri smet.
- Ta fram en limpform och smöra den.
- I med smeten och in i ugnen cirka 30 minuter.
- När den har fått en mellanbrun yta och är 95-96 grader inuti är den klar.
- Låt svalna ett par minuter, stjälp upp och skär centimetertjocka skivor. Antingen rostar man den lätt eller så äter man den direkt med smör och lite marmelad. Det funkar så klart även med Nutella.