Aldrig mer en kastad övermogen banan

Det här skulle nån berättat för mig för länge sen

Vi har alltid bananer hemma. Är det inte för att ha som mellanmål, frukostkomplement eller för att mosa ner i en kaka så gör vi smoothies på dem. Men så gott som varje vecka är det någon som vi inte hinner göra av med och samtidigt som skalet börjat få bruna prickar kastas man tillbaka till när man var liten och farmor bjöd på frukt.

Ute på gården kastades ingen mat. Att inte äta upp det man bar hem, oavsett om det var från butiken eller de egna trädgårdslanden, var höjden av respektlöshet.

Jag tror att generationen efter dem gjorde lite av ett uppror. De hade inte upplevt pressen av ett krig runt knuten samtidigt som ransoneringen dagligen satte hushållskunskapen på nya prov. När butikerna istället dignade av varor, allt fanns att köpa så gott som året om fanns det inga skäl att äta sånt som inte var perfekt moget.

Det jag gör är också en form av uppror. Jag vill inte kasta mat. Jag njuter av att få plocka nässlor, ängssyra, späda maskrosblad och kirskål. Inte för att jag måste utan för att jag kan. Och för att det är ett sätt att visa respekt för det naturen bjuder oss på.

Idag förstår jag min farmor bättre. Man ska så klart inte kasta bananer bara för att de nått en lite senare fas i mognadsprocessen. Det handlar bara om att hitta ett bra användningsområde.

Men om man nu inte vill göra en grön morgon-smoothie eller banankaka med rostade hasselnötter och choklad så drabbas inte av ångest ty här kommer själva poängen med hela inlägget:

– När bananerna börjar se lite slokande ut, skala dem, skiva upp i slantar eller stickor och frys in. 

Perfekt att ta upp och slänga ner i mixern tillsammans med exempelvis rabarber, vita vinbär, lite juice och något grönt. En sekund senare har du en ljuvlig och sval smoothie.