Marmelad på röda krusbär

‘

Minnen från sommarmorgnar vid Bodensjön

När jag var liten brukade vi ibland bila ner till mina kusiner i södra Tyskland och spendera ett par veckor i det smått fantastiska huset vid Bodensjön (Tysklands enda insjö värd namnet).

På dagarna badade vi på den lilla privata stranden eller sprang oss fördärvade på de enorma gräsmattorna, men trots harmonin var det ändå morgnarna som jag minns allra bäst. För det var då vi satt ute på altanen och serverades nybakade brezeln med riktigt smör och små burkar hemgjord krusbärsmarmelad.

När saltkornen från bretzlorna blandades med det söta i marmeladen gav det ett litet sting längst ut på tungspetsen och även fast åren gjort att jag förstärkt minnet är det ändå en av mina absolut starkaste upplevelser från den tiden.

Det är något med just krusbär som gör att de passar så oerhört i marmeladform. Lite skal som ger smak och färg, lagom med kärnor och så är det det där med pektinet.

Pektin är kortfattat det som gör att bären geléar sig och det finns absolut mest av det i äpplen, vinbär och krusbär. Därför kan man till exempel blanda ner gelé på äpplen i en gelé som inte riktigt vill sätta sig. Jag föredrar det alla gånger framför att använda syltsocker.

Tips på vägen:
– Glöm inte snoppa bären. Det händer oss alla ibland och man blir alltid lika purken så glöm det inte.
– Skälet till att man inte vill koka bärmassan samtidigt som sockret rörs i är för att undvika att det hoppar upp socker på kanterna. Där kan det kristalliseras av hettan och får man ner det i marmeladen kan det verkligen sabba den (det är därför man gärna penslar ner kanterna med
– Socker är konserverande och lyfter fram smaker. Om man vill ha nyttigare marmelad kan man så klart minska på det men mitt huvudsakliga tips är att inte göra avkall på smakupplevelsen utan istället äta mindre mängd.
– Mängden vätska kontra socker är inte petnoga. Skälet är att balansen blir rätt när man kokat marmeladen till rätt gradantal. Så länge det är för mycket vätska kan gradantalet aldrig bli tillräckligt högt. Det reglerar med andra ord sig självt.
– Receptet kan dubblas, halveras eller på andra sätt justeras för att passa just dig.
– För smaksättning prova att ha i stjärnanis, lime, vanilj eller kanske en gnutta sprit. Men då funkar den bättre till ostar än på frukostbretzeln.

Krusbärsmarmelad

Tid: 30 minuter

1 000 krusbär
100 g vatten
650 g socker
Skalet av 1/2 citron (kan uteslutas men ger lite mer *umpf* till marmeladen)

Häll bär och vatten i en stor kastrull med tjock botten (så värmen fördelas jämnare).
Koka upp på medelvärme och låt puttra svagt tills alla bären är mosiga.
Ta av från värmen, rör i sockret och fortsätt röra tills det löst sig helt. Riv i citronskalet (endast det yttersta).
Sätt tillbaka på värmen och koka kraftigt i cirka 10 minuter. Skumma löpande av marmeladen.
När termometern visar 104-106 grader är marmeladen klar. Alternativet är att ha några små fat i frysen, ta fram ett och lägga lite marmelad på. Då ser man hur den beter sig när den stelnar.
Ställ ner kastrullen i isbad (eller låt den svalna i rumstemperatur) och rör om i den lite då och då. Om man häller upp marmeladen på burkar direkt kommer alla skaldelar sjunka till botten.
Så fort den tjocknat något häller man upp den på väl rengjorda glasburkar (skölj dem med kokande vatten strax innan de ska fyllas) och ställer därefter på ett mörkt och svalt ställe. Väl öppnade bör de förvaras i kylskåp.