Äpplen i drivor – vad göra?

Som vanligt när det är höst står man med högar av äpplen och en frys som sakta fylls upp av pajer, muffins, äppeldryck och vad det blir man svänger ihop i sina desperata försök att inte behöva skänka lastbilslass till bortskämda rådjur.

När det sen blir vinter och den sista lådan i källaren står tom ångrar man sig som vanligt att man inte gjorde något smart med dem, något lättillgängligt och något som alla gillar. I år ska inte bli ett sånt år.

Vad göra? Jo, varför inte testa sjuttiotalsklassikern Torkade Äppelskivor?

Jag gjorde en jätteladdning förra helgen och nu har jag konstant knaprat i mig skiva efter skiva, till frukost, mellanmål eller generellt när sötsuget sätter in. Smaken inte bara bevaras, utan koncentreras i varenda skiva och det som gör varje sort unik blir här ännu tydligare.

Svårighetsgraden för att lyckas med dem är nästan löjligt låg. Det krävs ungefär samma skills som att plocka dem från marken. Sen är bara frågan hur man vill ha dem – sega eller helt torra. Den förstnämnda varianten passar bäst som snacks medan de knastertorra blandas ner i müslin.

Hur går man då till väga?

Skala ett gäng äpplen. Kärna ur ordentligt och skiva sedan i cirka 2-3 mm tjocka skivor.
Antingen lägger man dem sen på ett galler, stoppar in långt ner i ugnen på 100 grader med skaftet av en sked vid ugnsluckan så att det bildas en liten glipa. Sen är det bara att vänta tills de har perfekt konsistens. Bästa är att stoppa in dem tidigt på kvällen och sen stänga av ugnen när man går och lägger sig. Bara att sköra på morgonen.

Alternativ två är lite mysigare men tar längre tid – trä upp skivorna på ett snöre och häng nånstans där de får vara ifred. Gärna vid ett fönster så de får lite sol på sig. Problemet här är att det lätt blir så att man går och nallar av dem under hela torkningsprocessen.

Och tycker man det blir väldigt mycket äppelskivor att förvara kan man alltid trycka ner några av dem i romtopfen