Vörtbröd med surdeg

Kanske det bästa med julen?

Obs – här finns en version anno 2011 som är en lite utvecklad version av receptet nedan. 

Jag har alltid varit barnsligt förtjust i vörtbröd. För mig är det upptakt mot julafton först när den första skivan är skuren och uppäten.
Har heller aldrig varit kräsen när det kommer till vilken sorts vörtbröd som slunkit ner. Det kan vara allt från färdigskivad utan russin till bagarens fortfarande varma som fullkomligt spränger näsan med dofter och där russinen är som små öar av sötma och smak.

Att ge sig in på det här själv har känts som när lärjungen allt för tidigt utmanar sin mästare i en kamp med självklar utgång. Jag var rädd för att förlora. Men i år skulle det bli ändring på den saken.

Efter att ha läst på ordentligt och konsulterat de gamla mästarna likväl som de unga uppstickarna såg jag två olika vägar att gå – med eller utan vörtessens.
Mitt förra kontor låg på Wallingatan i Stockholm och mitt emot huserade Stockholms Aeter & Essencefabrik där kryddor har sitt eget paradis. Här säljer de dels en kryddblandning för vörtbrödsbaket (men den kan man lika gärna blanda ihop själv) samt en vörtessens vilket är som sirap med ett hopkok av allt de som gör brödet så himla gott. Men att börja med att inte ens försöka få ihop en bra blandning själv kändes som ett hån.

Alltså valde jag det senare alternativet – utan någon form av färdig kryddblandning eller hopkok.

I ren jämförelse bakade jag samtidigt ut ett bröd med liknande sammansättning som det nedan, dock utan surdeg och med 50 gr jäst istället. Enligt flera rekommendationer ska vörten därefter gräddas på 170 grader. Båda dessa förslag resulterade i den tröttaste limpan jag ätit på mannaminne. Ingen yta, ingen volym och ingen som helst stuns.

I det här receptet blev det full fart på ugnen och degen består bara av surdeg som fått jäsa all tid den behövde.
Fördeg:
Vetesurdeg
200 gr vatten
200 gr vetemjöl

Morgon dag 1:
Ta ut en klump surdeg från kylen och blanda med 40-gradigt vatten och mjöl i en stor skål. Låt stå framme i rumstemperatur till den börjat bubbla riktigt ordentligt. Det blir nästan skum på ytan när den är som allra bäst.

Innehåll:
250 gr av fördegen
1 flaska porter (33 cl)
3 dl julmust
3 msk rapsolja
1/2 dl mörk sirap
1/2 dl ljust muscovadosocker
60 gr smör
1 msk salt
1/2 msk mald pomerans
3/4 msk mald kardemumma
1 1/2 msk mald ingefära
1 msk mald nejlika
600 gr rågsikt
400 gr vetemjöl special
80 gr russin

Tidig eftermiddag dag 1
Smält smöret och rör ner salt, pomerans, kardemumma, ingefära och nejlika.


2.
Häll ner fördeg, porter, julmust, rapsolja, sirap och muscovadosocker i hushållsmaskinen och låt det blandas någon minut.

3.
Tillsätt det lätt avsvalnade smöret med kryddorna.

4.
Ner med mjöl och låt gå på låg hastighet tills allt blandas. Öka sedan hastigheten till medel i cirka 6 minuter och avsluta på hög hastighet 1 minut.

5.
Häll över degen till en inoljad bunke (använd rapsolja även här), täck med plast och ställ på ett mysvarmt ställe. Eftersom det pågick en del annat bakande hela dagen så var köket en perfekt plats.


6.
Efter cirka 16 timmar (och observera att det här är superolika från gång till annan) så hade den jäst till dubbla storleken. Satte då ugnen på 250 grader och väntade runt 45 minuter tills den var rejält uppvärmd.
Stjälpte försiktigt ut degen på ett mjölat bakbord, delade den i två delar, vek ihop dem och skjutsade direkt in dem i ugnen. Allt med varsamma händer.

7.
Efter 10 minuter drog jag ner temperaturen till 210 grader och öppnade ugnsluckan en gång för att få ut ånga som bildats.
Har bestämt mig för att sluta ha in vatten på en plåt som annars är brukligt, eftersom jag tycker skorpan blir bättre ju mer fukt man får bort.
Lite osäker på hur länge jag lät det stå inne. Runt 40 minuter tror jag mig minnas. Det viktiga är att det har massor med färg och att en köttermometer som man sticker in till mitten visar på en temperatur på 98 grader.

Slutsats: Wow! Innanför den tre millimeter tjocka skorpan dolde sig bland det godaste brödet jag ätit. Visst, lite exalterad över att ha lyckats är jag så klart. Det färgade förmodligen mitt omdöme. Men i ärlighetens namn så hade jag förväntat mig mer kamp. Inte i min vildaste fantasi trodde jag att det skulle gå så snabbt att tygla vörten även om det finns en del kvar att göra för att nå fulländning.
Nästa steg blir att eventuellt öka mängden russin eller byta ut dem mot korinter samt tillsätta en aning mer krydda.

  • Massor grattis till ett vackert bröd!

    Vörtbröd är något jag aldrig lärt mig äta ordentligt och ska jag baka ett själv så vet jag ju nu vilken det blir!
    Porter och julmust – jo jag tackar 🙂

  • jösses – är du lika ambitiös i allt du gör?!Helt otroligt!
    Jag är lika lycklig över den målande texten som det
    faktum att du faktiskt har avslöjat receptet, värt att hållas
    hemligt!

  • Det där måste jag ju bara testa…..:-)

  • Åå det där såg riktigt gott ut! /Lillsnörpa