mars 9, 2010

Experimentbrödet v 0.92 – Ännu rågigare rågsurdegsbröd

Nu blev det jätterågigt

Efter en avklarad flytt som mentalt tagit en månad börjar livet sakta återvända till sin trivsamma lunk. Med undantag för små skrik när vi hittar en full flyttkartong som försöker gömma sig bakom en dörr, i en garderob eller under mitt nattduksbord (ja, jag inser hur det låter) så är det inget som hindrar oss från att kunna börja njuta av våren.
Som den medelsvenssonklyscha jag är så tog jag med mig hund och son till lekparken igår för att verkligen fira att det var pappaledighetsmåndag. I matsäckskassen behövde vi inte bara ha med varm choklad (O’boy. När det kommer till vinterfika är det det som gäller) och ett par tuggben utan självklart några goda smörgåsar. Vi skippade apelsinklyftorna, det får vara nån måtta på hur mycket man kan ironisera över sin egen generation utan att mena det.

Här infinner sig problemet att man inte vill ha för ljust bröd som ger en tillfällig boost energi och som riskerar att bli lite saggiga efter ett par timmar i en plastburk. Men hårt bröd är så deppigt att knapra på att det inte heller funkar.

Eftersom jag för en gångs skull hade lite framförhållning tänkte jag till redan under söndagen och tog mitt experimentbröd ett steg till i utveckligen. Tidigare har jag bakat det som ett vanligt rågsurdegsbröd innan jag lade till lite mer råg. Nu var det slut på lekstugan. Ut åkte rågsikten och ersattes istället med riktigt rågmjöl. Hälften av vetemjölet fick stå tillbaka för siktat dinkelmjöl. Linfröna skippade jag helt och hållet.

Resultatet blev ett medelmörkt bröd med massor av smak av råg. Vid första doften var jag orolig för att det blivit för mycket råg. Att det skulle uppfattas som lite fantasilöst och trist. Men så svalnade brödet och nästan en transformering ägde rum.

Jag bredde rikligt med smör på dem, lade på ett par skivor mortadella och vårsolvarm tomat. Klockrent.