Apelsinrullar är Sju Sorters Kakor-fikats okrönta konung
I måndags bakade vi apelsinrullar tillsammans, jag och lite folk på Twitter. Det var superkul, men jag slåss samtidigt med mina egna känslor för det här med att göra saker ihop – är det verkligen så kul som alla försöker övertyga oss skeptiker om? Jag kan ärligt talat få lite eksem när jag ser reportage om det där härliga och så himla avslappnade gänget som samlas en gång i veckan för att mala säd, tvätta tygblöjor eller karda hamster-ull – alla med ungar i bärfiltar som de köpte på den där semestern till Thailand (men för helvete, inte till något överexploaterat turistområde utan självklart till någon sönderrökt ö med andra hipsterföräldrar som kollat på The Beach) och som självklart inte dricker kaffe medan de träffas utan te på egenplockade nässlor.
Eksem alltså.
Så när det här med #twitterbak började ta form vaknade jag kallsvettig på natten och hörde en röst i mitt huvud som skrek åt mig “Du är inte ärlig mot dig själv. Du gör det bara for the kicks. Vad hände med din heder?”. Lite svårt dock att avgöra om det verkligen hade med det här att göra eller en massa andra alternativ så jag lät det bero.
Tror det var när jag bakade eclairs som jag började använda hashtagen mest bara för att ge folk en fair chans att sortera bort mina inlägg med bara recept. Ironiskt det där att jag twittrade ut ett recept eftersom jag dagarna tidigare hade gjort en kort Falling Down på alla som live-rapporterar om totalt ointressant händelser för oss andra på Twitter (exempelvis TV-program jag inte kollar på, konferenser för anställda inom kommun och landsting, förlossningar). För handlar det inte mer om att de själva vill sätta sig i centrum som ett nav för information. Handlar det inte om att de egentligen själva behöver känna sig viktiga och uppskattade?
Det var när jag nådde dit som jag också kom att tänka på att jag delar runt fyrtio länkar per dag med på Twitter med allt det jag finner intressant. Låt oss inte prata mer om det.
Tillbaka till väsentligheterna. #Twitterbak 2 blev en allmän tillställning där bland andra Pickipicki hakade på. Hon var mycket snabbare än jag på att publicera receptet vilket jag skyller på att jag redan dagen efter körde #Twitterbak 3.
Det tar tid att göra de här gynnarna, men är verkligen värt det eftersom de alltid blir succé på fikabordet, de tillför en massa fin färg och de går att frysa. Tro mig också när jag säger att första gången man gör det tar lång tid, men andra gången går betydligt mycket snabbare.
Apelsinrullar
Tid: 2 timmar (första gången – räkna med 3 timmar)
- 230 g vetemjöl
- 1 tsk bakpulver
- 1 dl strösocker
- 150 g smör (direkt från kylskåpet)
- 1 – 1,5 äggula
- 100 g mald och siktad mandel
- 120 g florsocker
- 1 äggvita
- Röd karamellfärg
- 2 msk syltat apelsinskal
- Skalet av 1 apelsin
- Glasyr
- Finhackade pistagekärnor
- Mät upp vetemjöl, bakpulver och socker i en bunke. Rör om.
- Skär smöret i bitar och lägg ner i mjölblandningen. Ner med fingrarna och nyp med fingrarna i smöret och se till att det hela tiden är täckt med smör. Exakt hur man går till väga spelar inte så stor roll bara slutresultatet blir vad som närmast kan liknas med sand. När det bara är mindre bitar kvar tar jag upp ett par nävar och smular mellan händerna.
- Ner med en äggula och arbeta ihop med händerna till en deg. Om den är helt omöjlig att få ihop och fortfarande bara smular har man i en aning mer ägg.
- Täck degen med plastfolie och lägg in i kylen minst 30 minuter.
- Ny bunke. Om inte mandeln (som ska vara skållad) inte är mald så gör man det och siktar därefter ner den i bunken. Räkna med att det går åt lite mer än 100 g mandel om man maler den själv (vilket jag verkligen rekommenderar att man gör, färdigt mandelmjöl blir lätt torrt).
- Sikta ner florsockret i mandeln. Rör om tills allt är ordentligt blandat.
- Blanda äggvitan och karamellfärgen (typ ett krm) i ett glas och häll det i mandelblandningen. Rör om tills det blivit en smet. Den blir kladdig.
- Ha i det syltade och rivna apelsinskalet och rör tills allt blandats. Så här kan det se ut då.
- Sätt ugnen på 190 grader.
- Ta ut mördegen ur kylskåpet. Dela den i fyra lika stora bitar.
- Värm varje bit lite genom att knåda den med händerna innan man kavlar ut den till cirka 14 cm breda kvadrater, 3-4 mm tjocka. Pudra lite florsocker på bordet och lite på degen så kladdar det inte.
- Lägg varje bit på en bit bakplåtspapper som är lite bredare än själva degen.
- Dela fyllningen i fyra bitar och rulla varje bit till samma bredd som degen. Använd även här lite florsocker på bordet så kladdar den inte.
- Lägg fyllningen på ena kanten av degen och rulla ihop den.
- Rulla därefter ihop bakplåtspappret runt degen, men det ska inte sitta hårt åt.
- Lägg rullarna på en plåt, men inte tätt ihop. In i ugnen cirka 12-15 minuter. Man kan se genom bakplåtspappret (om man använder vanligt vitt) när degen börjar få färg, då är den klar.
- Ta ut ur ugnen och låt rullarna svalna på ett galler.
- Gör glasyren.
- Hacka pistagekärnorna.
- När rullarna svalnat helt tar man ut dem ur bakplåtspappret, ha på glasyren och direkt efter det pistagehacket.
- Låt stelna till fullo, skär sedan bitar på snedden.
- Ät direkt eller frys in för framtida bruk.