När hösten är som gråast är nykokt saft bästa terapin

För ett par dar sen insåg jag med ett litet skrik ett det var helt slut på saft hemma. Alla de där flaskorna med flädersaft, rabarbersaft och äppeldricka var spårlöst försvunna. För en gångs skulle hade jag inte betett mig som en TV-mässig hoarder och samlat på mig hyllmeter med dricka under sommaren. Därmed var det tid att ta smällen för ett alltför försiktigt kokande när solen fortfarande värmde och kvällarna var långa.

En av frysarna hemma är proppfull med bär, fläderblommor och allsköns trevligheter som nu ska användas för att klara överlevnaden innan snön kommer med ljus, juldofter och lite nyfunnen livslust. För vad smakar bättre när det är bara en aning mindre grått ute än i en sovjetisk förort en höstkväll 1982 än ett glas saft proppat med sommarens godaste smaker?

Det piggar upp likt nypressad juice och blundar man kan man nästan ana doften av nyklippt gräs och blommande syrén. 

Om det är så att du av någon anledning har färska jordgubbar och rabarber framför dig går det självklart lika bra att använda.


Jordgubbs- och rabarbersaft

Tid: 20 minuters jobb, 1-2 dygns väntan

  1. Ta fram jordgubbar och rabarber ur frysen och låt dem tina en aning. De behöver inte vara helt upptinade, men man ska kunna bryta isär dem till mindre bitar.
  2. Lägg jordgubbar, rabarber, skivade citroner och citronsyran i en stor kittel.
  3. Koka upp vattnet och häll det över innan man lägger på ett loch och ställer svalt (gärna utomhus) 1-2 dygn.
  4. Sila av. Jag använder ett oerhört finmaskigt nät så jag får en helt klar saft.
  5. Rör i cirka 1 kg socker. Lite mer om man tycker den blir för sur eller lite mindre om man tycker den ska vara mindre söt.
  6. Koka upp på hög värme och låt koka cirka 5 minuter. Skumma av löpande.
  7. Ta av från plattan, låt svalna och häll upp på flaskor.
  8. Jag brukar fylla halvliters PET-flaskor till 3/4 och sen frysa in. Då har man småflaskor att ta fram resten av vintern.